Usereuse – System för en återanvändningsindustri

Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt lika enkelt som nyköp är idag? IVL Svenska Miljöinstitutet driver det Vinnova-finansierade projektet Usereuse för att se hur återanvändning görs i nuläget samt hur det kan förstärkas och skalas upp. Projektet genomförs tillsammans med Citycons gallerior i Liljeholmen och Mölndal, Stockholm Vatten och Avfall, Blocket, Myrorna, Sörab och Mölndals kommun.

För att kunna uppfylla de globala hållbarhetsmålen om en hållbar konsumtion och produktion och Parisavtalet om att begränsa klimatutsläppen behöver vi använda de resurser som vi tar ut på ett bättre sätt. En nyckel till hållbar omställning är minskad nyköpskonsumtion och långsammare rotation av produkter och där kan återanvändning vara en del av svaret.

Dagens system för produktförsörjning syftar främst till att leverera nya produkter och kassera eller återvinna de använda. Medan återvinning i stor utsträckning har kunnat lösas med hjälp av teknik och ett fåtal aktörer så kräver återanvändning andra typer av innovationer och lösningar. Det behövs en bredd av aktörer för att kunna överbrygga gränsen mellan nyköp, secondhandmarknad och det vi lämnar på återvinningscentraler och för att använda all möjlighet till återanvändning som finns. Frågor kring tillgänglighet, logistik och transporter kommer vara viktiga liksom inställning till återanvändning.

Det finns många nya former för hur återanvändning sker. Mängden marknadsplatser online där man kan sälja och köpa återanvänt ökar, nyköpsbutiker provar att sälja vintage eller att samarbeta med second hand-butiker. Second hand-butiker provar också att flytta in i gallerior. Återvinningscentraler skapar nya samarbeten för återanvändning, som kvartersnära återvinningscentraler och butiker där man både kan ge bort och ta saker. Samtidigt är de flesta av dessa marknader för återanvändning små och få av dem skulle klara att hantera de materialflöden det skulle innebära om återanvändning blev norm.

Vi kommer i ett första läge genom kartläggning av förutsättningarna på olika arenor för återanvändning hos projektparter att undersöka:

• Hur skiljer sig och liknar praktiker, hinder och drivkrafter varandra på olika återanvändningsarenor?
• Skiljer det sig i tillgänglighet, resurser, inställning och praktik mellan grupper?
• Hur påverkar var och hur återanvändningen sker flöde, kvalitet och transporter respektive inställningen till att återanvända?

För att sedan undersöka hur system och initiativ kan skalas upp för en återanvändningsindustri:

• Var finns det störst potential för så många återanvända objekt som möjligt med så hög bibehållen kvalitet som möjligt?
• Vilka aktörer har särskilt stor potential att vara drivande i förändrade praktiker?
• Vilka förutsättningar, praxis, samarbete och policyåtgärder behövs för att skala upp återanvändningen och hur kan dessa utformas?