Fyra scenarier för ett hållbart Sverige 2050
Inom ramen för projektet “Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande” togs fyra scenarier fram. De målar upp framtidsbilder som inte nödvändigtvis bygger på nuvarande ekonomiska logik, utan istället är utformade utifrån alternativa strategier.
Kollaborativ ekonomi
Ägandet har förflyttats från privat eller offentlig form till att människor äger gemensamt och delar på saker och produktionsmedel. Produktionen av varor och tjänster sker främst i kooperativ och andra sammanslutningar. Många är prosumenter, det vill säga både producenter och konsumenter. Digitaliseringen har gjort det möjligt att sysselsätta sig och samarbeta med andra var man än bor i landet. Människor bor i kluster i mindre tätorter eller städer, förbundna med kollektivtrafik. Planering och beslutsfattande präglas av normer om ömsesidighet, där civilsamhället har en framträdande roll.
Lokal självförsörjning
Sverige är bra på att ta tillvara lokala resurser och potentialer och har en hög grad av självförsörjning. Människor anpassar sin konsumtion efter de lokala ekosystemens kapacitet och ekonomiska aktiviteter är anpassade till de lokala förutsättningarna, med stora regionala variationer. Kommunerna har ett stort inflytande över sin egen utveckling, med hög lokal delaktighet. Det är viktigt att bo nära försörjningssystemen, därför bor många på landsbygden eller i mindre tätorter och städer. Civilsamhällets aktörer har en viktig roll och människor samarbetar i lokala sammanslutningar för att produktionen ska fungera resurseffektivt.
Automatisering för livskvalitet
Teknikutvecklingen har lett till att produktionen har automatiserats och robotiserats. Samtidigt har resurseffektiviteten ökat. Människor har kunnat växla in produktivitetsvinster i minskad arbetstid, med tio timmars arbetsvecka som den nya normen. Arbetet i hemmet är också automatiserat, vilket lett till att människor har mer tid att ägna åt fritidsaktiviteter, socialt umgänge och samhällsengagemang. Befolkningen är koncentrerad till både mellanstora och stora städer. Då människor tillbringar mycket tid i lokalsamhället, är samlingsplatser såsom torg centrala.
Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten
Avfall existerar inte längre som begrepp. Produkter är utformade för att enkelt demonteras, repareras och återanvändas. Ekonomin baseras i stor utsträckning på konsumtion av mindre resursintensiva välfärdstjänster, kultur och naturupplevelser, då materiell konsumtion är begränsad. Samhället är i hög grad beroende av en välfungerande industripolitik. Staten har en stark roll för att skapa förutsättningar och incitament för effektiv resursanvändning och utvecklingsmöjligheter. Befolkningen är centraliserad och koncentrerad i storstadsregionerna och större regionala centralorter.
Är du intresserad av mer information och längre beskrivningar av scenarierna, så kan du läsa mer i slutrapporten från projektet, samt scenariorapporten på www.bortombnptillvaxt.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..