Gruvdialog 2014 - Förbättrad miljöprövningsprocess för svenska gruvor

Sverige är EU:s viktigaste gruvnation. EU-kommissionen presenterade 2008 sitt råvaruinitiativ (Raw Materials Initiative) och konstaterade att säkrad råvarutillgång är kritiskt för unionens fortsatta tillväxt och sysselsättning. Den svenska mineralindustrin omsätter tillsammans med stål- och metallverken, som utgör nästa steg i förädlingskedjan, 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 människor. Mineralnäringen svarar för 19 procent av det svenska nettoexportvärdet (SGU 2011). SGU, i samråd med Naturvårdsverket och Vinnova, tog 2011 fram "En kraftfull svensk mineralstrategi – inriktning, innehåll, uppläggning av arbeten". Där skriver de att "gruvnäringen expanderar nu åter i Sverige till följd av de ökade priserna på många metaller. Företagen LKAB och Boliden genomför stora investeringar för att utöka kapaciteten i sin verksamhet. Ett 15-tal nya eller nygamla gruvor kommer att öppnas inom en tioårsperiod. Det innebär en potentiell fördubbling av antalet aktiva gruvor i Sverige." Konjunkturen har därefter vänt för gruv- och mineralindustrin. Det förändrar emellertid inte bilden av Sverige som gruvnation med tillhörande förväntningar på fortsatt långsiktig expansion för branschen. Gruvverksamhet innebär ofrånkomligen en miljöpåverkan. Den mest påtagliga påverkan sker i form av ingrepp i landskapsbilden, buller och damm samt utsläpp till vatten. Gruvbranschen är också en stor konsument av energi. De kanske viktigaste miljöaspekterna är dock kopplade till avfallshantering. För att minimera dessa störningar krävs adekvata försiktighetsmått och en ändamålsenlig miljöprövning.

Prenumerera på våra nyhetsbrev